En Litteraturöversikt om Patienters Upplevelse av Delirium

Abstract

Bakgrund: Delirium är en vanlig komplikation i samband med sjukhusvård. Tillståndet är förknippat med ökade vårdkomplikationer och mortalitet, vilket kan medföra ett lidande för patienten. Lindrandet av lidandet beskrivs i Erikssons omvårdnadsteori som sjukvårdens primära uppgift och är även en central punkt i specialistsjuksköterskans ansvarsområde.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delirium.

Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades enligt en mall för kvalitativa studier av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Induktiv dataanalys enligt Evans metod utfördes på 20 inkluderade intervjustudier med patienter.

Resultat: Dataanalysen genererade tre teman. Patienterna beskrev upplevelser av en overklig och/eller förvrängd verklighet. Detta blev temat Overklig värld med två subteman: Hallucinationer och vanföreställningar och Paranoia. Den Overklig världen kunde leda till att patienterna upplevde Starka känslor. Temat Starka känslor kunde delas upp i följande sex subteman: Rädsla, Ilska och aggression, Maktlöshet, Isolering och ensamhet, Positiva känslor samt Skam. Patienterna uppgav även att det kunde vara Svårt att kommunicera och att de kunde ha Svårt att minnas upplevelsen, dessa två subteman bildar tillsammans temat Fragmenterad kognition.

Slutsats: Patienters upplevelser av delirium är individuella, komplexa och mångdimensionella. De overkliga föreställningar, negativa känslorna, svårigheterna med att kommunicera och minnas upplevelsen kan plåga patienterna. Anpassad kommunikation, trygg närvaro och stöd från specialistsjuksköterskan kan leda till positiva känslor hos patienten och lindra delar av lidandet.

Alternate abstract:

Background: Delirium is a common complication during hospital care. The condition is associated with increased healthcare complications and mortality, which can lead to suffering for the patients. According to Eriksson’s nursing theory, alleviating suffering is the primary task of healthcare and is also a central area of responsibility for the specialist nurse.

Aim: To examine patients’ experience of delirium.

Method: Qualitative literature review with a systematic approach. A literature search was conducted in the PubMed database. Selected articles' qualities were assessed using a template for qualitative studies from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Inductive data analysis according to Evans method was conducted on 20 included interview studies with patients.

Results: The data analysis generated three themes. Patients described experiences of an unreal and/or distorted reality. This formed the theme Unreal world with two subthemes: Hallucinations and delusions and Paranoia. The Unreal world could lead to Strong emotions, a theme which was divided into six subthemes: Fear, Anger and aggression, Powerlessness, Isolation and loneliness, Positive emotions and Shame. Patients also reported Difficulties communicating and Difficulties remembering the experience, these two subthemes together formed the theme Fragmented cognition.

Conclusion: Patients’ experiences of delirium are individual, complex and multidimensional. Unreal perceptions, negative emotions and difficulties in communication and remembering the experience can cause distress. Adapted communication, a reassuring presence and support from the specialist nurse can lead to positive emotions for the patient and help alleviate aspects of the suffering.