Content area
Bakgrund: Arbetsmiljön inom akutsjukvård är ofta krävande och präglas av hög arbetsbelastning, emotionell belastning och etiska dilemman. Sjuksköterskor inom denna kontext möter dagligen patienter i livshotande tillstånd och exponeras kontinuerligt för trauma och lidande. Denna kontinuerliga exponering kan leda till empatitrötthet. Det är en reaktion som uppstår som ett resultat av att bli exponerad för andras lidande eller traumatiska händelser. Reaktionen leder till emotionella och beteendemässiga konsekvenser för sjuksköterskor, både på ett personligt och professionellt plan.
Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka faktorer som påverkar uppkomst och utveckling av empatitrötthet inom akutsjukvård, samt beskriva vilka strategier sjuksköterskor använde sig av för att förebygga och hantera dess effekter.
Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data analyserades induktivt med tematisk analys.
Resultat: Fyra teman identifierades: emotionell påverkan i mötet med patienters lidande, bidragande faktorer till empatitrötthet, symtom och konsekvenser av empatitrötthet och strategier för att hantera och förebygga empatitrötthet.
Slutsats: Empatitrötthet är ett komplext fenomen som påverkar sjuksköterskor på flera plan. Det krävs organisatoriskt ansvar och individuella insatser för att förebygga empatitrötthet hos sjuksköterskor. Det är av stor vikt att empatitrötthet uppmärksammas i tid för att förebygga konsekvenser som det kan medföra, inte bara för individen utan även för organisation och samhället.