Creating the Library: A Rhetorical Analysis of the Library's Identity in Popular History

Abstract

The aim of this study is to analyze and explore how the identity of the library is created through popular history. The study aims at exploring how three different aspects of the library, the librarian, the physical space and the user, are represented in the material and how these three aspect come together to form a library identity. The material for the study is two prominent books in the field: Burning the Books: a history of the deliberate destruction of knowledge (2020) by Richard Ovenden and The Library: a fragile history (2021) by Andrew Pettegree and Arthur der Weduwen. These books were chosen due to their seemingly neutral retelling of history, a neutrality this study questions. Previous research about representations of the librarian, the physical space and the user functions as a background showing the research gap filled by this study. The previous research is also used to enhance the analysis. The study is rhetorical in nature, using Ruth Amossy’s theory including the concepts of doxa, topoi and stereotypes. The material was analyzed using the method of comparative rhetorical criticism, with elements of a thematic analysis.

The findings of this study are that the physical space is subordinate to the collection and is usually represented as a result of the collection. Furthermore, the physical space is mainly for the collection, not the user. The librarian is represented in two very different ways. On one hand, the librarian is presented as a hero, putting their lives at risk to ensure the preservation of knowledge. On the other hand, the librarian is represented as naïve and selfish to the point that they are evil. The user is represented as needing the librarian to act as guardian since the user needs protection from the collection. The user is also presented as a threat to the collection.

This results in a fracture identity. On the one hand the librarian is presented as the guardian of the collection and on the other they are represented as a threat. There are however similarities in the material, especially the infantilization of the user. There is also a hieratical relationship between the three aspects and the collection. The collection is usually placed highest, followed by the librarian as either guardian or threat and the physical space as a tool for the librarian to use. Finally, the user at the bottom of this hierarchy of importance.

Alternate abstract:

Syftet med denna studie är att analysera och utforska hur bibliotekets identitet skapas genom populärhistorien. Vidare syftar studien till att utforska hur tre olika aspekter av biblioteket, bibliotekarien, det fysiska rummet och användaren, representeras i materialet och hur dessa tre aspekter går samman för att bilda en biblioteksidentitet. Materialet för studien är två framstående böcker inom området: Burning the Books: a history of the deliberate destruction of knowledge (2020) av Richard Ovenden och The Library: a fragile history (2021) av Andrew Pettegree och Arthur der Weduwen. Studien är retorisk och använder Ruth Amossys teoribygge kring begreppen doxa, topoi och stereotyper. Metoden för studien är en komparativ retorisk kritik med inslag av tematisk analys.

Resultaten visade att det fysiska utrymmet underordnas samlingen och vanligtvis representeras som ett resultat av samlingen. Vidare ses det fysiska utrymmet som främst till för samlingen, inte för användaren. Bibliotekarien representeras på två vilt skilda sätt. Å ena sidan framställs bibliotekarien som en hjälte som sätter sitt liv på spel för att säkerställa bevarandet av kunskap. Å andra sidan framställs bibliotekarien som naiv och självisk till den grad att hen är ond. Användaren representeras som i behov av bibliotekarien som förmyndare, framför allt då användaren behöver skydd från samlingen. Användaren framställs också som ett hot mot samlingen.

Detta resulterar i splittrad bild av bibliotekets identitet. Å ena sidan framställs bibliotekarien som samlingens väktare och å andra sidan representeras denne som ett hot. Det finns dock likheter i materialet, speciellt infantiliseringen av användaren. Avslutningsvis framträder också ett hieratiskt samband mellan de tre aspekterna och samlingen. Samlingen placeras vanligtvis högst, följt av bibliotekarien som antingen vårdnadshavare eller hot och det fysiska utrymmet som ett verktyg för bibliotekarien att använda. Slutligen placeras användaren längst ner i denna hierarki.